Förrförra sommaren läste jag en bok av filosofen Folke Tersman, “Fem filosofiska frågor“. Boken tar upp fem av de filosofiska problem som är bland de mest centrala i dagens filosofiska debatt. Boken var överlag något över min nivå, men ett av problemen intresserade mig verkligen, och jag tänkte skriva lite förenklat om det och hur insikten om dess mekanismer är helt avgörande för hur vi klarar av den annalkande klimatkrisen.

Fångarnas dilemma

Tänk dig att du och en kompis har begått ett brott, tex rånat en bank, och har nu båda blivit kallade till förhör. Förhörsledarna har separerat er båda, och ni har ingen möjlighet till kommunikation sinsemellan. Förhörsledarna ställer er båda nu inför valet mellan att erkänna och neka. Ni får veta att om ni båda erkänner, så döms var och en till tre års fängelse. Om bara en erkänner och en andra nekar, så belönas den som erkänner genom att bara dömas till ett års fängelse, medans den som nekar straffas genom att dömas till fyra års fängelse. Om båda nekar, så kan man inte döma er för bankrånet, men ni straffas med två års fängelse för mindre förseelser som olaga vapeninnehav och liknande. Alltså finns det fyra olika utfall för vad som kan hända, vilket bilden nedanför illustrerar (tack för hjälpen med bilden, Andreas).

Låt oss förutsätta att ditt främsta mål är att sitta i fängelse så kort tid så möjligt. Alla andra faktorer är för detta tankeexpriment totalt underordnade. Vi ignorerar helt faktorer som att bli sedd som tjallare, att ljuga för myndigheter, rädsla för bestraffning under eller efter fängelsetiden. Enbart att sitta i fängelse så kort tid så möjligt är det som spelar roll. Syftet med detta experiment är inte kriminologi, utan att illustrera ett filosofiskt problem i syfte att hjälpa oss undvika en klimatkatastrof.

Iallafall, konsekvenserna av ditt beslut påverkas i allra högsta grad av vad din kompis gör. Låt säga att din kompis erkänner. I så fall bör även du erkänna, eftersom du då bara behöver sitta tre år, istället för fyra. Men om din kompis nekar? Ja även då bör du erkänna. För då behöver du bara sitta ett år i fängelse, istället för två. Oavsett vad din kompis gör, så är det alltså förnuftigt av dig att erkänna. Och samma sak gäller då alltså för din medbrottsling. Men om båda erkänner så behöver ni båda sitta tre år (tillsammans sex år), medans om båda nekar så sitter båda två år (sammanlagt fyra år). Med andra ord, det paradoxala resultatet är att, ävenom var och en av er handlar alltigenom rationellt i strävan att sitta så kort tid i fängelse som möjligt, så får ni sitta längre tid i fängelse jämfört med om båda hade handlar annorlunda. Ett citat från boken:

Det är lätt att missförstå Fångarnas dilemma. Och det är lätt att undgå vidden av den problematik som exemplet illustrerar. Kanske kan det verka som en tankelek för akademiker. Men ingenting är mera fjärran från sanningen. I själva verket kaster exemplet ljus över mängder av gåtfullla fakta om hur samhällen och människor fungerar, samtidigt som det aktualiserar en rad brännande frågor av moralisk och politisk karaktär. Ja, man kan med viss rätt säga att hela mänsklighetens överlevnad hänger på hur vi förhåller oss till den problematik som detta exempel illustrerar.

Centralt för problematiken är att man inte vet vad den andre ska göra och att man i allra högsta grad påverkas av vad den andre gör, men att vad den andre gör inte påverkar vad du rationellt bör göra för att sitta så kort i fängelse som möjligt.

Det är alltså ett misstag som är lätt att göra när man tänker kring detta, att anse att huruvida det är rationellt att erkänna beror på vad man tror att den andre ska göra, att man kanske litar på sin kompis och har en uppfattning om hur den kommer göra. Men det är faktiskt totalt irrelevant. Om båda nekar så behöver båda bara sitta två år var, och man skulle kunna tänka sig att om man tror sig veta att sin kompis kommer neka så bör man själv neka. Men så är ju inte fallet, för om din kompis nekar och du erkänner så behöver du bara sitta ett år istället för två. Och om du tror dig veta att din kompis kommer erkänna, så bör även du erkänna eftersom du då bara behöver sitta tre år, istället för fyra. Därför gäller att om båda erkänner, så är var och en rationell, trots att de får sitta i fängelse längre än om de både nekat.

Det finns ett annat sätt att uttrycka samma tanke. Man kan säga att det kollektiv som parterna utgör handlar rationellt om båda nekar, eftersom kollektivet då sitter sammanslaget sitter fyra år i fängelse istället för sex. Men det kvarstår att individuellt så är det fortfarande rationellt att erkänna. Man kan säga att Fångarnas dilemma illustrerar att det kan uppstå en konflikt mellan kollektiv och individuell rationalitet. Enkelt sagt, att se främst till dina egna intressen är inte alltid det som är bäst för dig. Än så länge har detta bara varit ett filosofiskt tankeexperiment.

Men i del två gör vi praktisk verklighet av det.

6 Responses to “Fångar i klimatets dilemma del 1”

  1. nina n Says:

    Intressant. Ge oss del två!

  2. Fångar i klimatets dilemma del 2 « jakopdalunde.se Says:

    [...] i klimatets dilemma del 2 Nu fortsätter mini-serien om Fångarnas dilemma. Här är del 1 om man vill läsa på [...]

  3. Jakop Dalunde Says:

    Nu är del två här, läs läs :)

  4. jimpan Says:

    Instämmer. Verkligen intressant!
    Läste för en tid sedan en artikel av Leif Lewin i SvD som för ett besläktat resonemang (se här). Fast där handlar det om allmänningens tragedi.
    Jag har inte hunnit läsa del 2 i din betraktelse ännu, men tycker det skulle vara intressant om du ville relatera till Lewins artikel, eller i varje fall kort säga hur du förhåller dig till begreppet/fenomenet allmänning (relaterat t.ex. till kunskap eller välfärd).

  5. Betalt för gammal ost. Gärna ränta också. « jakopdalunde.se Says:

    [...] just den problematiken har jag skrivit om tidigare här och här, om nödvändigheten att se att det är människans egoism och brist på förmåga att se [...]

  6. Friheten, ägandet och den politiska ontologin « strötankar och sentenser Says:

    [...] invändningar mot principen. Den kanske mest intressanta har att göra med problem av typen “fångarnas dilemma”. När kollektiva nyttigheter (public eller common goods) kommer in i bilden, exempelvis [...]

Leave a Reply