Sydsvenskan om den liberala flykten till de gröna
juni 24, 2008
Sydsvenskans Niklas Orrenius har skrivit en krönika om svallvågorna efter FRA, och tar upp den liberala flykten till de gröna. Han citerar lite från det här inlägget på min blogg, och ringde sedan upp och ställde några frågor. Resultatet blir en mycket läsvärd analys, som i mångt och mycket stämmer.
I slutet blir det dock ett missförstånd, där jag menade att tona ner EU-medlemsomröstningens betydelse för den praktiska dagliga politiken, att det snarare är en principiell fråga, om än väldigt viktig.
Jag måste helt enkelt bli bättre på att bara säga sånt som inte riskerar misstolkas. Men som tur var var Niklas hemskt trevlig när jag hörde av mig och undrade om jag fick förtydliga mig, vilket jag skulle få.
Gott så.




juni 25, 2008 at 8:22 f m
Jag läste den, eftersom jag råkade befinna mig i Malmö, och tycker den var bra! (Niklas Orrenius har nog en poäng vad gäller utträdeskravet, även om det inte är skäl nog att skrota det.) Tror också man förstod av krönikan vad det är du menar – åtminstone gjorde jag det (men jag har å andra sidan följt din blogg ett tag och tror mig veta vad du tycker).
juni 25, 2008 at 9:57 f m
“En principiell fråga”, i betydelsen “i princip tycker vi så, men i praktiken…”? I så fall: Är det inte just den sortens tummande på principer som fått väljare att överge Allianspartierna?
juni 25, 2008 at 10:08 f m
Jimpan: Skönt att höra.
Johan: Vi är ett litet parti som har begränsat med resurser. Andra frågor har prioriterats framför att driva eu-utträde.
Den typen att tummande av principer som alliansen här har gjort, är att aktivt driva politik rakt på tvären. De gröna har istället fokuserat på att försöka stoppa Lissabonfördraget, det har känts mer prioriterat.
juni 29, 2008 at 11:57 f m
Om kravet på EU-utträde stryks kan jag tänka mig att rösta på mp igen.
Om mp dessutom börjar driva krav på en ordentlig svensk grundlag (med författningsdomstol, medborgerliga rättigheter, folkets monopol på grundlagsändringar och slopad gräns för personval) kan jag tänka mig betydligt mer än att bara tänka mig…