Jakop Dalunde

Per Bolund, en av mina favoritledamöter i riksdagen, är nu i Tyskland för granska Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Här är två korta videofilmer från hans resa:

Vattenfall är det största statliga bolaget i Sverige.

Större delen av företagets verksamhet sker i Tyskland.

Vattenfall äger stora delar av den tyska kolindustrin.

Bolaget planerar tre nya kolkraftverk i Tyskland.

Regeringen vill inte ändra företagets direktiv.

Det vill vi.

Ett exempel på borgerlig miljöpolitik utomlands.

Näringsminister Maud Olofsson vill att bensinföretagen ska ta ansvar för att det ska finnas bensinmackar i glesbygden.

Vad ska hon göra? Säga till på skarpen? Utala hela deras namn?

Jag önskar mindre prat och mer politik från regeringens sida.

I valrörelsen 2006 så pratade jag mig varm om att svensk vindkraft skulle kunna byggas ut markant, och på sikt ersätta stora delar av kärnkraften. Men tyvärr möttes jag ofta med skepsis, och med argumentationen “Sverige har väl ändå jättemycket vindkraftverk, och det räcker inte. Varje enskilt vindkraftverk bidrar ju bara med några fåtal megawatt.”

Och då som nu så stämmer det inte. Då försökte jag förklara att trots att Sverige egentligen har bättre förutsättningar för vindkraft, så bygger Tyskland lika mycket ny vindkraft varje år, som Sverige har totalt.

Detta faktum gäller fortfarande, två år senare. Dock så gäller det även Spanien, som under 2007 byggde ut 4 469 megawatt ny vindkraft, hela fyra gånger den totala svenska vindkraften.

Dessa siffror kommer från en läsvärd artikel i dagens DN, där Christian Kjaer (vd för branschorganisationen EWEA) och Lennart Söder (professor i fysisk resursteori på KTH) blir intervjuade:

- Sverige kan bygga lika mycket vindkraftsel som Tyskland och Spanien. Det finns inga fysiska begränsningar, säger Christian Kjaer.

Lennart Söder håller med:

- Potentialen är egentligen mycket större i Sverige än i Tyskland. Anledningen till att de byggt så mycket är att de haft ett system med statligt garanterade priser för vindkraften.

Det Sverige saknar är inte teknik eller geografiska förutsättningar, tvärt om. Det som saknas är politiska beslut.

Vindkraftsutbyggnaden står i dag dock fortfarande inför vissa problem, om än av en ny karaktär. Eftersom alla (utom Sverige) nu storsatsar på vindkraften så är marknaden överhettad, så ligger leveranstiden nu på 4-5 fem år.

Gunnar Fredriksson från Svensk Vindkraft kommenterar:

- Det är dumt att sätta i gång nu när alla andra också ska göra det. Det hade varit klokt om vi startat tidigare.

Och detta är ett mönster som kommer upprepa sig på andra typer av ny miljöteknik.

Marknadskrafterna är varken heliga eller perfekta, och har varit inkapabla att förutspå den efterfrågan av ny miljöteknik som behövs, och som vi gröna talat om i åratal.

Det är god tid att dra lärdom av detta, och rätta till marknadens brister med en långt mer offensiv miljöpolitik.

Det kommer löna sig gott att gå före.

Se Maria Wetterstrand och Jan Björklund debattera kärnkraft, i SVTs Godmorgon Sverige.

Jag hann knappt publicera förra inlägget, innan jag fick följande svar:

Hej Jakop!

Nej, det är mycket riktigt inget direktcitat. Jag har bett redaktören att tänka över rubriken ett varv till.

Med vänlig hälsning
Erika Svantesson
Reporter, dn.se

Gott så.

Precis som Christian påpekar, så har kärnkraftslobbyn dragit igång propagandamaskineriet igen.

I dagens DN så publiceras en opinionsundersökning:

I riksdagen är det bara sjuprocentspartiet folkpartiet som tydligt är för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Men bland svenska folket stöds det kravet av 48 procent av väljarna. 39 procent är emot, medan 13 procent är osäkra, enligt DN/Synovate-mätningen.

Och så kan det mycket väl förhålla sig. Peter Eriksson får kommentera i en artikel som heter ‘Mp tror folket är dåligt upplyst’:

Han punktar upp sina argument. Det första: Problematiken med uranbrytning och avfallshantering är inte löst, och utgör bara det skäl nog att släppa tanken på mer kärnkraft. För det andra tar det lång tid att bygga ut kärnkraften. Vattenkraft går snabbare, säger Eriksson, och lutar sig mot FN:s klimatpanel IPCC.

- Det är väldigt små chanser att kunna ersätta olja med kärnkraft, det visar klimatpanelens beräkningar och prognoser. Enligt den har förnybar energi betydligt större potential. Folk tror kanske ofta att det är billigt att bygga kärnkraft, men det är det inte! Se bara på Finland där de dras med stora förseningar och höga kostnader, säger Peter Eriksson.

Och medans det visserligen kanske går att in tolka att Peter Eriksson ‘menar’ att problemet är bristande information om kärnkraftens baksidor, vilket jag själv skrev om förra veckan, så säger han inte att det är folkets ‘fel’, att folket är dåligt upplyst.

Problemet är bara att på DN.se så länkas till det till denna artikel med rubriken “Folket är dåligt upplyst”, som om det vore ett direkt citat.

Urklipp från skärmdump från DN.se

Jag har väldigt svårt att tro att Peter Eriksson sa att svenska folket är dåligt upplyst, och något sådant citat går inte att finna i själva artikeln.

Därför skickade jag följade e-post till artikelförfattaren Erika Svantesson:

Hej Erika

På Dn.se länkas till artikeln ‘Mp tror att folket är dåligt upplyst’, fast med rubriken “Folket är dåligt upplyst”. Då låter det som ett citat, och jag har väldigt svårt att tro att Peter Erikssom skulle säga något sådant.

I själva artikeln nämns inget sådant citat, så jag undrar om han verkligen sa så?

mvh

Jakop Dalunde

Det ska bli spännande att att få svaret.

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om kärnkraftens baksida, och redovisade för de koldioxidutsläpp som brytningen och anrikningen av uran bidrar med.

Vänsterpartiets Rossana Dinamarca rapporterar från pågående partiledardebatten i riksdagen:

“Kärnkraften släpper inte ut någon koldioxid”

Orden kommer från Jan Björklund i den pågående partiledardebatten. Återigen visar han på sin okunskap och försöker hålla liv i myten om kärnkraften som den rena energikällan.

Kärnkraftsfrågan är i ropet igen. Och frågan är rätt komplex, och kräver mer än de korta fraser som brukar få förklara kärnkraftens för- och nackdelar.

Det blir kanske ett lite långt inlägg, men nu kör vi.

Read the rest of this entry »

I senaste Fokus så blir Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers och framstående medlem av IPCCs expertpanel, intervjuad. Två frågor är extra spännande:

Hur ställer du dig till kärnkraft?

– Kärnkraft har väldigt små koldioxidutsläpp, det är klart att det blir intressant för att få ner utsläppen. Men jag är väldigt tveksam till att se kärnkraft som en lösning på global nivå med tanke på avfallet. Skulle vi bygga ut kärnkraften här i Sverige skulle vi skicka en signal till andra länder att det är en lösning. Kärnkraften genererar för stora problem för det.

Svensk energiproduktion kommer till i dagsläget till 95% ifrån antingen förnyelsebar energi eller kärnkraft. Så för Sveriges del minskar man inga utsläpp genom att bygga ut kärnkraften. Vi behöver istället miljövänliga sätt att värma upp våra hus och drivmedel för transport. Och där kommer inte utbyggd kärnkraft spela någon roll.

Du flyger en hel del i ditt jobb, hur kompenserar du för de utsläppen?

– Det gör jag inte.

Va?

– (lång tystnad) Det är enskilda företag som har olika strategier för hur man ska kompensera. Vissa är säkert bra, men andra är mindre bra. Man måste kolla upp hur det där fungerar, det har inte jag gjort. Och jag vet inte om jag tänker göra det heller för om man ska lösa problemen med koldioxid handlar det om att göra själva utsläppen dyrare. Vi kan inte överlåta det till ett individuellt ansvar att lösa det genom att inte åka flygplan, inte köra bil, inte äta kött och så vidare. Man måste se till att det blir lönsamt att vara miljövänlig.

Precis. Jag vill inte hoppas på att man ‘kanske’ tar sitt ansvar, att utsläppskompensation är frivilligt. Jag vill stoppa in klimatpåverkan i flygbiljettspriset. Då kommer marknaden lösa problem åt oss.

Från Ny Teknik:

Att genomföra virtuella resor på internet är inte allt så miljövänligt som nätförespråkarna vill tro. Martin Hingley, forskare vid Datakonsultföretaget IDC, hävdar i en artikel i tidningen Die Welt att internetanvändningen i världen utvecklats till en energislukare av stora mått.

Internetoperatörernas servrar och användarnas datorer drar numera så mycket ström att internet som begrepp kan betraktas som en miljöbov, hävdar Hingley.

Mellan år 2000 och 2005 fördubblades elförbrukningen för att hålla World Wide Web igång. För två år sedan behövdes det effekt motsvarande 20 stycken 1000 megawatts kraftverk för att hålla internet igång.

Vilket innebär att om vi vill fortsätta botanisera runt i facebook, så måste vi producera mer el på ett miljövänligt och förnyelsebart sätt.