Maria Ferm om de Gröna och Piratpartiet

Maria Ferm skriver om att Piratpartiet gått med i Gröna gruppen på Newsmill:

Grön Ungdom välkomnar att Piratpartiet går med i den gröna gruppen, och tycker det är rätt att arbeta gemensamt med integritetsfrågor och fildelningspolitik, frågor där Miljöpartiet de Gröna och Piratpartiet står varandra mycket nära

(…)

Piratpartiet är dock inte något grönt parti. Det skulle varken gröna eller de själva hävda. De fokuserar på tre politikområden, men gör inte anspråk på att ha ett heltäckande politiskt program. Därför är det också fullt rimligt att partiet inte går med i European Green Party och att gröna gruppen har kvar sin talesperson i integritetsfrågor.

Jag kommenterade det också i Grön Ungdoms tidigare pressmeddelande:

- Att Miljöpartiet de Gröna valt att välkomna Piratpartiet till Gröna Gruppen innebär att vi fått ytterligare en röst för en offensiv klimatpolitik i EU-parlamentet då piraterna lovat att rösta med partigruppen i alla frågor som inte rör deras profilfrågor, säger Jakop Dalunde, språkrör för Grön Ungdom.

Förändring vi kan tro på

De senaste dagarna har jag tänkt på likheten mellan EP-valet och de amerikanska valen, och skillnaden mellan EP-valet och riksdagsvalet.

Det som binder EP-valet och de amerikanska – och skiljer från riksdagsvalet – är väljarnas tro på att det spelar någon roll (iallafall innan Obama).

Jag tror tyvärr Reinfeldt hade rätt när han menade att väljarna var rationella som valde soffan i söndags. Självklart finns det många som inte kände till valet, men de är betydligt färre än de som aktivt valde bort valurnan.

3 874 710 av totalt 7088303 röstberättigade svenska medborgare lät bli att utöva sin demokratiska rättighet att välja sina företrädare. För mig svindlar tanken varje gång jag tänker den. Den gör mig ärligt talat upprörd.

Det går självklart att likt Reinfeldt lakoniskt konstatera att väljarna inte ville välja. Men jag tycker det är värt att tänka ett varv till, och fråga sig varför. Allt för få väljare känner att EU-parlamentet spelar någon roll. Än viktigare är hur det förstärks av att väljarna känner på sig att partierna inte tar EP-valet på allvar.

Det är lätt för väljarna att få uppfattningen att partierna betraktar EU-parlamentet som en avlastningspost för avdankade politiker.

Valrörelsen är också för kort för att väljarna ska hinna lära känna nya och okända kandidater. Daniel Cohn-Bendit, språkrör för det Europeiska Gröna Partiet, kommenterar detta såhär i tyska Der Spiegel:

(…) Then the same politicians believe that they can campaign for just 14 days and that masses will turn out and vote. Because that doesn’t work, they complain about perpetually shrinking voter turnout. But that is unacceptable.

In France, our Green Party has conducted a seven-month long campaign, we have explained our plans and what should be decided in parliament.

Det fick resultatet att de franska Gröna gick kraftigt framåt och tog 14 mandat med 16,7%.

Om vi vill öka valdeltagandet så måste partierna sluta skylla på ointresserade medier och lata väljare. De måste visa att de bryr sig, och låta väljarna lära känna kandidaterna och vad de vill göra i parlamentet.

Som en jämförelse kampanjar de amerikanska presidentkandidaterna i två år.

För att fortsätta i USA så var kanske det mest framgångsrika som Obama gjorde manifesterat i hans korta slogan, Change we can believe in. Han lyckades kommunicera vilken förändring han ville göra, och samtidigt skapa trovärdighet kring att en röst på honom faktiskt skulle göra skillnad.

Nu är jag vill inte direkt ensam om att påpeka det, men precis där finns skillnaden mellan de som gick framåt i EP-valet och vilka som backade.

Anna Ardin om S, PP och valdeltagandet

Anna Ardin, politiskt sekreterare på Broderskap och en av mina favvo-sossar, skriver på Newsmill under den underbara rubriken ”Väljarna har alltid rätt – S måste sluta underskatta dem”

Här är två citat:

Freden är säkert viktigare än nedladdningen för de flesta väljarna; men oavsett om väljarna tänker att piratpartiet är minst lika lämpade för att skapa fred som sossarna eller om de tänker att de kortsiktiga skillnaderna beroende på hur man röstar är små så är ett skrämmande storebrorsamhälle de facto på väg. Och när de existerande partierna, inklusive mitt eget, verkar gå på skivbolagens linje och inte går att påverka är det är inte annat än logiskt att ett parti som försvarar oss mot storebror får stöd. Att försöka vifta bort piraterna som tjuvar är att kraftigt underskatta väljarna.

(…)

Avslutningsvis vill jag också säga att piratpartiet visar för alla som inte röstade i EU-parlamentsvalet att man påverkar mycker mer genom att rösta jämfört med att låta bli. Det svider faktiskt mycket mer hos de övriga partierna att PP fick 7% än att över 50% inte röstade alls. 214 tusen är ett problem som vi i riksdagspartierna kommer ägna hundratals möten och analystimmar åt, men att 4 miljoner röstberättigade inte röstade kommer vi troligtvis att nämna mer i förbifarten

Och snart kommer ett inlägg med en första analys.

Grattis Piratpartiet!

Nu är det kanske lite sent att gratta Piratpartiet, men ändå. De har genomfört en bra kampanj, och ser ut att få inte bara en – utan två – ledamöter i EU-parlamentet om när Lissabonfördraget (tyvärr) går igenom.

Det som jag tycker är mest spännande är hur de genomfört detta på så kort tid. Det tog betydligt längre tid för både oss och KD att komma in i den parlamentariska värmen. Och de har gjort det utan statsbidrag.

Jag citerar från Ricks blogg:

Det var vi tillsammans som byggde och tog hem den här segern. Alla vi femtiotusen medlemmar, sjuttontusen aktivister, sjuhundra funktionärer och alla som diskuterat frågorna utanför partiet.

Vi gjorde det här tillsammans.

Vi är amatörer. Vi har inte en krona i statsbidrag. Vi är vanliga människor som bestämde oss för att göra skillnad. Var och en av oss.

No matter what anybody tells you, words and ideas can change the world.

Och nu en hälsning från de Grönas språkrör

Vi är glada för det förtroende vi fått från dig och andra väljare i det här valet.

Din röst kommer att göra skillnad. Två svenska gröna kommer nu att ta plats i Europaparlamentet. De kommer att ingå i den växande gröna gruppen i parlamentet som nu får ett starkare stöd och med större kraft kan driva på för en mer ambitiös klimatpolitik, ett hållbart fiske, en human asylpolitik och slå vakt om integriteten för unionens medborgare.

Ett stort stöd innebär också ett stort ansvar. Vi lovar dig att våra valda ledamöter i parlamentet kommer använda ditt stöd på bästa möjliga sätt för att få igenom så mycket grön politik som möjligt i EU.

Vi har mött många väljare de senaste veckorna, på gator och torg, via Internet eller telefon. Er nyfikenhet, era synpunkter och frågor ger så mycket energi inför det kommande året. I september 2010 väljer vi till riksdagen, landstinget och kommunerna. Vi hoppas du är med oss då också!

Peter Eriksson och Maria Wetterstrand

Henrik Oscarsson: De Gröna tar hem 3 mandat med 12,8%

Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap och verksam som lärare och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg, tippar följande valresultat:

Så här slutar EUP-valet 2009

Moderaterna: 18,7
Centerpartiet: 6,5
Folkpartiet: 10,9
Kristdemokraterna: 4,7
Socialdemokraterna: 25,1
Vänsterpartiet: 5,7
Miljöpartiet: 12,8
Junilistan: 4,2
Sverigedemokraterna: 2,2
Piratpartiet: 7,8
Övriga: 1,2

Om jag är något sånär rätt ute kommer nio olika partier representera de svenska väljarna i Europaparlamentet under kommande år. Så här skulle mandatfördelningen bli: S (5) M (4) MP (3) FP (2) PP (2) C (1) KD (1) V (1) JL (1).

1 Marita Ulvskog (s)
2 Gunnar Hökmark (m)
3 Carl Schlyter (mp)
4 Olle Ludvigsson (s)
5 Marit Paulsen (fp)
6 Anna Ibrisagic (m)
7 Christian Engström (pp)
8 Åsa Westlund (s)
9 Lena Ek (c)
10 Isabella Lövin (mp)
11 Eva-Britt Svensson (v)
12 Christofer Fjellner (m)
13 Olle Schmidt (fp)
14 Göran Färm (s)
15 Ella Bohlin (kd)
16 Sören Wibe (jl)
17 Anna Hedh (s)
18 Susanna Haby (m)
————————————————–
19 Amelia Andersdotter (pp)
20 Bodil Ceballos (mp)

Engagemang

Från DNs ledare idag:

Isabella Lövin, Miljöpartiets andranamn, lär belönas med en plats i parlamentet. Den tidigare journalisten verkar nästan chockad över politikens villkor när jag frågar henne hur det varit. Det handlar om morgonsoffor och kvällsevenemang och fullt program däremellan. Om att ständigt vara glad, trevlig och beredd. Om att flacka runt så mycket att man ibland inte vet i vilken stad man är.

Men, säger Isabella Lövin, en sak som slagit mig är engagemanget från alla idealister, hur de bär upp demokratin. De tar ledigt från jobbet för att hämta mig från tåget. De står där med mig i ösregnet på torget.

Kan kanske vara bra att ägna en tanke om man tycker det är för jobbigt att gå och rösta.

Democracy is cool

Idag gäller det! Det är idag vi visar att demokrati fungerar. Valdeltagandet i EP-valet har historiskt varit mycket lågt, men i år tror jag vi kan ta ett par steg uppåt.

Så skicka sms om att rösta till dina vänner och bekanta, uppdatera din status på facebook och twitter och sprid budskapet så gott det går.

Jag säger som DJ Trexx ”If you don’t vote, the guys in fancy suits keep all the power!”.

Jag kommer dela valsedlar hela dagen på södermalm, ska alternera mellan Södra Latin och Katarina Norra.

Fler på samma tema: Hampus Algotsson, Johannes Danielsson, Joakim Holgersson.

Allehandan om Noladebatten

Jakob Lundgren, drivande i GU Örnsköldsvik och språkrör för Grön Ungdom Norr, har hittat artikeln om debatten på Nolaskolan. Den finns inte på nätet, men jag fick ett foto av den skickat till mig.

Här kommer ett urklipp från artikeln:

Den största tyngdpunkten i debatten kopplades kring miljöfrågor, kanske främst i form av kärnkraft. Niklas Wykman från MUF talade tydligt för hur viktigt det är att fortsätta satsa på kärnkraften och forskning för att gör den ännu mer effektiv. På andra sidan propagerade Grön Ungdom genom Jakop Dalunde för en avveckling av kärnkraften där han förespråkade mer miljövänliga energieffektiva åtgärder.

Just Jakop Dalunde hämtade in de största applåderna, när han debatterade för en ökad vind- och vattenkraft.

Vem som fick rätt? De Gröna kammade hem 29% av rösterna, medans Moderaterna fick 14%.

Seger på Nolaskolan

Jag har inte sett artikeln än, men Allehandan i Örnsköldsvik har rapporterat från Nolaskolan i Ö-vik där jag debatterade i onsdags. Av vad jag hört skrev de upp insatsen, och att vi blev största parti med 29% och dubbelt så stora som tvåan moderaterna.