Mitt tal på manifestationen mot terror i Irak

Lördagen den 17e oktober arrangerade Svensk-Irakiska Föreningen manifestationen Irakier mot Terror – Solidaritet med Iraks minoriteter på Sergels Torg. Jag fick äran att representera de Gröna, och här är talet i sin helhet:

En av största politiska upplevelser jag har varit med om var den stora demonstrationen mot Irak-kriget 2003.
Över hundratusen människor tågade Stockholm runt för att visa att vi älskar freden och avskyr kriget.

Men kriget fortsatte. Det har fortsatt i snart sju år. Vi behöver fortfarande, som idag, samlas och visa vårt stöd för freden och respekt för mänskliga rättigheter.

Jag vill börja med att applådera detta initiativ av de svensk-irakiska organisationerna!

—

Det talas om siffror upp emot nio hundratusen döda som en produkt av den amerikanska invasionen och ockupationen av Irak. FN visar rapporter på miljontals flyktingar, många som sökt skydd i Sverige.

Det handlar om asylsökande, en rättighet stadgad i Genévekonventionen. Det handlar om människor som flyr för sina liv till Sverige. De flyr krig, de flyr politisk förföljelse och de flyr religiös förföljelse. Det handlar inte om lycksökare eller sociala turister som kommer hit för att sko sig på socialbidrag.

Vem vill utsätta sin familj för det? Vilken läkare från Bagdad ger sig självmant av till Sverige med hela sin familj till ett liv i ekonomisk misär?

Sverige var ett av de länder som påbörjade tvångsavvisningar av människor till Irak på rent vidriga sätt. Chartrade plan med neddrogade irakier som fraktades hem. Det är inte värdigt, och andra skrupelfria länder tar efter. De tänker att om det ”generösa Sverige” kan göra såhär då kan vi också.

Bilden av det generösa Sverige lever fortfarande kvar, men frågan är hur länge till.

Det senaste i raden av vidriga behandlingar av flyktingar är det som nyligen skedde i Danmark. Iraks al-Maliki säger att de inte kommer att ta emot tvångsavvisade, att det är inhumant och att det strider mot ratificerade konventioner. Vi gröna håller med honom.

Sverige måste som ordförandeland i EU ta på sig ett ledarskap och aktivt förhindra tvångsavvisningar från EU-länder till Irak!

—–

Flera EU-länder deltar idag aktivt i USA:s ockupation. Carl Bildt har som utrikesminister i EUs ordförandeland ett särskilt stort ansvar. Men jag förstår att det blir komplicerat, då Carl Bildt tillhörde dem som aktivt förde fram George Bush och Tony Blairs lögner om Iraks massförstörelsevapen. Bildt håller fortfarande som utrikesminister fast vid att kriget var rätt väg.

Om svenska regeringen vill representera det svenska folket i denna fråga måste den högt och tydligt ta ­avstånd från USA:s krigspolitik.

—–

Det pratas allt mindre om Irak-kriget. Det finns en övertro på att nu när Barack Obama har blivit USAs president så kommer konflikten lösa sig. Det är långt ifrån sanningen. Även om amerikanska trupper lämnar Irak så har ockupationen skapat ett samhällsklimat med hårda interna konflikter mellan grupper.

Våldet mot civila har trots mediernas tystnad ökat på senaste tiden och i allt högre grad drabbar Iraks minoriteter av en systematisk terror.

Miljöpartiet de Gröna är medvetna om denna utveckling och arbetar aktivt för att vända den.

För någon månad sen talade jag på RFSLs manifestation för att stoppa utvisningar av HBT-personer. I augusti agerade min kollega Bodil Ceballos för att stoppa utvisningar av kristna irakier, en annan mycket hårt utsatt minoritet.

Och idag fortsätter vi samlas, oavsett etnisk, religiös eller annan tillhörighet. Vi samlas för att visa solidaritet med Iraks minoriteter och stoppa terrorn i Irak!

Shukram ektir, tack så mycket!

Sverige har inte problem med invandring. Sverige har problem med diskriminering

När jag hamnar i diskussion med de som vill skuldbelägga migranter för olika samhällsproblem som arbetslöshet eller kriminalitet, och det inte finns utrymme för en längre och nyanserad utläggning brukar jag svara lika kategoriskt och svart-vitt som rasisterna och säga ”Sverige har inte problem med invandring, Sverige har problem med diskriminering.”

Det brukar reta gallfeber på de flesta och en känner sig riktigt radikal och idealistisk när en säger det. Döm av min förvåning när Expressen på ledarplats säger i princip samma sak.

”Visst finns det problem med arbetslöshet bland invandrare, men det handlar ju snarare om dåliga regler och diskriminering, än om invandrarna själva.”

Segregation uppstår när samhällets priviligierade reser upp synliga och osynliga murar för att hålla andra ute och nere.

Stoppa Stockholmsprogrammet!

Skulle skriva om demon idag, men det hade Maria redan gjort. Så jag copy-pastar:

Idag anordnas manifestationer runt om i Stockholm om Stockholmsprogrammet, EU:s nya femårsplan för säkerhet, polis och gränssamarbete. Mer övervakning och tuffare asylpolitik väntas.

I Humlegården kl 17.00 anordnar Nätverket Svart Måndag en manifestation, så här ser talarlistan ut:

Hanif Irandoost
Jakop Dalunde (Grön Ungdom)
Mehmet Kaplan (Miljöpartiet)
Oscar Fredriksson (Centeruppropet.se)
Amanda Brihed (Nätverket Svart Måndag, Liberati, Folkpartiet)
Mattias Bjärnemalm (Piratpartiet)
Erik Laakso (Sossar mot Storebror)
Linda Nordlund (Liberala Ungdomförbundet)
Jens Odsvall (Nätverket Svart Måndag)
Nooshi Dadgostar (Ung Vänster)

Läs mer om Stockholmsprogrammet på Alliansfritt Sverige och här.

Maria vs högerpopulismen

Maria ger högerpopulismen en rak vänster på Brännpunkt.

Självklart ska flyktingar få bosätta sig varhelst de själva vill.

Ps. När jag läste artiklen så läste jag nationalstats-stanken istället för nationalstats-tanken. För mig hade det gärna kunnat få stå så.

All migration är bra migration

Jag och Maria Ferm skriver i Arbetaren om arbetskraftsinvandring:

Miljöpartiet de Gröna och Grön Ungdom är en del i en global grön rörelse som i grunden ifrågasätter relevansen av nationsgränser och i alla lägen vill verka för en öppnare värld. Vi är starkt kritiska till en globalisering som innebär öppna gränser för varor och kapital, men inte för människor.

Vi är även kritiska till att ställa en stark asylrätt mot arbetskraftsinvandring, då dessa faktiskt går att kombinera. Därför gjorde vi en överenskommelse med alliansen om arbetskraftsinvandring, samtidigt som vi både vill ha en starkare asylrätt och regularisering av de som i dag lever utan papper.

Det goda Sverige

Oroligheterna i Rosengård skapar debatt. På Newsmill finns nu ett par inlägg, flera lyfter fram ansvaret hos de som bor i Rosengård. Här är nog mitt favoritcitat:

Frågan är om det finns något land i Europa som gjort mer än Sverige de senaste decennierna för att integrera människor från andra länder. Ett oräkneligt antal projekt har genomförts, muslimer har kunnat praktisera islam fritt och uttrycka vilka kritiska idéer om samhället som helst utan att drabbas av repressalier. Muslimer har dessutom i minst två decennier haft goda relationer med regering och riksdag som ofta lyssnat till deras idéer.

Detta tycker jag är mycket intressant. Textförfattaren, Aje Carlbom, menar alltså här att det svenska samhället minsann har gjort sitt. Dragit sitt strå till stacken. Tillochmed låtit bli att använda repressalier när muslimer säger vad de tycker. Vilket fantastiskt land Sverige är.

Det måste helt enkelt vara fel på dom där andra. Allihop. Generellt.

Öppna Sveriges armar för fri migration!

Sverige måste öppna sina armar för större migration. Vi har en moralisk skyldighet att dela med oss till de som flyr undan krig, misär och miljöförstöring, och föra en generös asylpolitik. Vi måste också fortsätta öppna upp arbetskraftsinvandringen av två skäl. Dels är det bra samhällsekonomiskt, det finns idag stor arbetskraftsbrist i viktiga nyckelyrken, men det är också viktigt ur det liberala perspektivet att alla människor har rätt att leva och verka var helst de vill. Nationsgränser är en del av det förgångna, och ska brytas ner.

Här skiljer sig de Gröna både från högern och vänstern, genom att konsekvent arbeta för en fri invandring. Vänstern vill ha generös asylpolitik, men inte arbetskraftsinvandring. Högern tvärt om.

Igår fick jag ett samtal från en arg sverigedemokrat som öste kritik mot ”invandrarna”. Alla Sveriges problem skylldes på ett kollektivt ”dom”. Man vet ju hur ”dom” är, ”de” bryr sig bara om pengar, brudar och bilar. ”De” arbetar svart, är allmänt kriminella och snyltar på ”vår” välfärd. Alla människor som kommer hit från en annan kultur dras över en enda kam.

En tragisk människosyn. En människosyn som tyvärr återges, om än i light-version, från den moderata migrationsministern Billström på DN Debatt igår. Till den fantastiska rubriken ”Ställ tydligare krav på våra invandrare” fortsätter ”vi och dom”-tänkandet. Invandrare som grupp är några som samhället generellt måste ställa högre krav på. För ”de” är ju så lata, medans ”vi” är duktiga samhällsmedborgare. Med sådana moderater behövs inga sverigedemokrater.

Den gröna synen är radikalt annorlunda, och kan enkelt sammanfattas i en mening:

Sverige har inte problem med invandring, Sverige har problem med rasism.

Det är bra om fler människor vill komma till Sverige, och de får gärna komma från andra kulturer. Det berikar oss på många olika sätt. Tyvärr hindras det idag av protektionistiska regler och gammeldags rasism.

Detta vill vi gröna förändra!

Därför blir en mycket gladare av att läsa DN Debatt idag, där det migrationens vikt för Sveriges framtid stärks och dess goda inverkan för samhällsekonomin lyfts fram.  Gott så.

Läs också A gay globetrotters inlägg om huruvida vi har plats för fler i Sverige eller inte.

Titta också gärna på mitt gamla inlägg om hur miljöförstöring världen över driver migration, och att då vi har varit med och orsaket miljöförstöringen så har vi en skyldighet att ta emot migranterna.

Pingat på intressant.se   Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, moderaterna, miljöpartiet, de gröna, invandring, migration, krav

Jag och Marie Wickberg på SVT Opinion

Nu finns en artikel om öppnare gränser att läsa på SVT Opinion, av mig och CUFs 1:e vice ordförande Marie Wickberg.

Klimatförändringar, migration och integration

Idag besökte jag Blackebergs Gymnasium och föreläste om klimatförändringar, migration och integration, och hur dessa tre samspelar.

År 2001 konstaterade World Disaster Report, utgiven av Internationella Röda Korset, att fler människor var på flykt på grund av naturkatastrofer än krig. Man uppskattade att runt 25 miljoner människor kunde klassificeras som miljöflyktingar.

Idag så råder det ingen tvekan att klimatförändringarna är den stora anledningen till forcerad migration, och inom 50 år beräknas över 150 miljoner människor vara klimatflyktingar. De stora drivkrafterna bakom detta är brist på vatten, i form av torka och regnbrist, och överdos av vatten, i form stigande havsnivåer och monsunregn. Paradoxalt, men sant. Väderförhållanden världen över förstärks till extremiteter. Detta är direkta konsekvenser av den globala uppvärmningen.

När levnadsförutsättningar försämras så brutalt, så tvingar det människor över hela världen att migrera till områden där de kan överleva, framför allt till USA och Europa. Och just USA och Europa är också de historiska bovarna bakom de utsläpp som orsakar klimatförändringarna.

Därför så sätter det integrationsfrågorna i ett nytt ljus. När det är Europa och USA som orsakat de drivkrafter som tvingar människor att migrera, så ställer det också höga moraliska krav på att man lägger ner stora resurser på att se till dessa migranter får en dräglig tillvaro i sina nya hemvister.

Det västerländska välståndet är byggt på kol- och olje-eldad industrialisering.

Blir man rik på att bränna upp någon annans hem, så får man banne mig använda dessa rikedomar till att bygga nya hem.

Mänskligheten behöver nu alltså svar på hur man haltar klimatförändringarna, hur människor ska slippa tvingas migrerera, och hur de som migrerar ska inkluderas i samhället.

Den gröna rörelsen har dessa svar.

Anna Norrman vs Nyamko Sabuni

MP Malmös Anna Norrman besökte Rosengård och deltog i ett samtal med företrädare för lokalsamhället samt Integrationsminister Nyamko Sabuni, och beskriver det här. Det är mycket läsvärt och här är ett urklipp:

Dessutom besökte jag det möte som Nyamko Sabuni var inbjuden till. Ärligt, jag blev inte så imponerad. Och det har inte alls med partitillhörigheten att göra (så har jag det sagt) utan för att jag tyckte att hon sa en del saker som antingen tyder på att hon inte är helt insatt i integrationsfrågan eller att hon vill gå så långt i individualiseringen av människan att hon helt bortser från att diskriminering existerar. Oavsett vilket känns det inte bra.