Jakop Dalunde

På Expressens ledarsida läses med stort nöje ett kärleksbrev till miljöpartiet. Mycket fint.

Det mest intressanta är att miljöpolitiken inte nämns. Det är vår gröna ideologi som sådan som uppskattas, inte att vi skulle prioritera miljöfrågor.

Byt namn till de Gröna!

Den 3 juli anordnas demonstrationer mot FRA-lagen i både Stockholm och Malmö. Svart Måndag – Nätverket för FRA-lagens upprivande och Piratpartiet står bakom manifestationen på Mynttorget där flera gröna politiker kommer att medverka. Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm kommer att tala på manifestationen. Grön Ungdom kräver att FRA-lagen rivs upp helt om De Gröna ska bilda regering med Socialdemokraterna.

- FRA-lagen måste rivas upp helt efter nästa val. Grön Ungdom kräver att De Gröna ställer det som ultimatum för att bilda regering. Vi kan inte nöja oss med någon sossevariant på lagen för massavlyssning av de egna medborgarna utan brottsmisstanke är just massavlyssning, oavsett om det sker i borgerligt eller socialdemokratiskt regi, säger Maria Ferm, språkrör Grön Ungdom.

- FRA-lagen måste rivas upp! Att massavlyssna sina egna medborgare är inget staten ska syssla med i ett fritt demokratiskt samhälle, oavsett hur många kontrollinstanser man lägger till, säger Jakop Dalunde, språkrör Grön Ungdom.

För mer information, kontakta:

Maria Ferm, språkrör Grön Ungdom, 0734-433378
Jakop Dalunde, språkrör Grön Ungdom, 0702-485864

Det är alltid kul när en får beröm från meningsmotståndare. Nils Brown, ordförande för MUF Södermanland, säger några snälla ord om mig här.

Jag får dock en släng av sleven också:

“Han är trevlig och duktig, men självklart har han konstiga idéer om vad som är bra miljöpolitik. Han anser t.ex. inte att människor har något direkt miljöansvar utan att det är systemen det är fel på. Därför blev jag överraskad när jag idag läser att de kallar sig “Sveriges enda liberaler”, men så länge Jakop och andra miljöpartister anser att människor inte har något eget ansvar så kommer de aldrig att vara liberaler.”

Men så är inte min åsikt. Jag menar istället att mitt engagemang i miljöfrågor inte går ut på att peka finger åt enskilda individer. Att bara döma andra för bristande ansvar skapar bara dåligt samvete.

Jag vill istället arbeta politiskt för att förändra de strukturer som håller oss kvar i ett ohållbart samhälle.

Om jag får generalisera, så tror jag att de flesta är mycket medvetna om miljöproblem och klimatförändringar och skulle vilja agera annorlunda. Men de hålls tillbaka av gamla konservativa strukturer som gynnar slit-och-släng och kortsiktig girighet.

Dessa strukturer ryms i alla samhället hörn. De låser fast oss i gamla mönster och hindrar oss från att vara fria till att ta ansvar.

Från det gröna partiprogrammet:

“Människan är en aktiv och skapande varelse som vill och kan ta ansvar. Människors kreativitet och vår ständiga förmåga att finna nya lösningar är en förutsättning för att vi ska nå ett långsiktigt hållbart samhälle. Med aktiva, ansvarstagande medborgare utvecklas och stärks det demokratiska arbetet. Vi anser att individer och grupper har ett ansvar som sträcker sig utöver dem själva.”

Vi gröna skyller inte på att människor är dumma eller inte vill ta ansvar. Raka motsatsen, problemet är konservativa strukturer.

Nu förstår jag om det kanske höjs ett ögonbryn eller två, och frågan ställs “Varför denna hyllning till liberalismen?”

Är grön ideologi = liberalism? Och svaret är nej. Däremot ryms det liberala perspektivet i den gröna ideologin, och tar sig allt större uttryck.

Men tillbaka till huvudfrågan.

Liberalismens historiska kamp mot konservatismen har alltid handlat om nya idéer och viljors konflikt med gamla maktstrukturer och handlingsmönster.

Jag har svårt att förstå varför liberaler inte menar att det är samma sak när det gäller miljöfrågor. Nu är det visserligen sällan en springer på riktiga liberaler i svensk partipolitik. Här är en iallafall.

Sydsvenskans Niklas Orrenius har skrivit en krönika om svallvågorna efter FRA, och tar upp den liberala flykten till de gröna. Han citerar lite från det här inlägget på min blogg, och ringde sedan upp och ställde några frågor.  Resultatet blir en mycket läsvärd analys, som i mångt och mycket stämmer.

I slutet blir det dock ett missförstånd, där jag menade att tona ner EU-medlemsomröstningens betydelse för den praktiska dagliga politiken, att det snarare är en principiell fråga, om än väldigt viktig.

Jag måste helt enkelt bli bättre på att bara säga sånt som inte riskerar misstolkas. Men som tur var var Niklas hemskt trevlig när jag hörde av mig och undrade om jag fick förtydliga mig, vilket jag skulle få.

Gott så.

I senaste Sentios får mp nästan lika mycket stöd som kd och fp tillsammans. Mp får sju, medans kd får 3 och fp fyra och en halv. Mätningen ägde rum 10-16 juni, vilket innebär att den förmodligen inte påverkades nämnvärt av FRA-debatten, som exploderade förra veckan.

Carl Schlyter är utomordentligt bra i ETCs ledare. Rätt ton och fokus på det viktiga. Genomför förändringar som är nödvändiga för utvidgning, men stoppa maktförskjutning till Bryssel.

The Economist tycker att Lissabonfördraget ska skrotas. Det tycker vi gröna med.

Det har fullkomligen stormat in e-post från besvikna väljare, som ångrar att de röstade borgligt och nu kommer rösta grönt.

Här är några citat:

Jag fick precis ett helt fantastiskt telefonsamtal, som gick ungefär såhär:

-Hej, jag ringer från en av Sveriges större advokatbyråer och undrar om ni under några omständigheter skulle rösta ja till FRA-lagen, som tex press från sossarna för att bilda regering?

-Nej, det är inte tänkbart. Vi kan aldrig acceptera massavlyssning utan brottsmisstanke eller domstolsprövning, oavsett hur många gånger ordet integritet står i dokumentet.

-Då har ni precis fått en röst från en tidigare hårdkokt moderat. Jag tror regeringen underskattat hur viktig den här frågan är för Sveriges medborgare. Alla här på advokatbyrån är fullkomligt förbannade, och många säger att de aldrig kommer kunna rösta på ett borgerligt parti igen. Och många överväger rösta på miljöpartiet, bara för att visa hur viktig det här är.

Detta är bara ett av många liknande samtal jag fått senaste dagarna. Men det är inget mot den brevstorm vi fått. Mer om det här.

Philip Wendahl från LUF är inte bara en utomordentligt trevligt person. Tillsammans med Frida Metso så står han upp för socialliberalismen och vilket har gjort att LUF utan tvekan är det borgerliga ungdomsförbund jag gillar mest politiskt. Vilket det definitivt inte var under Fredrik Malms tid.

Därför blir jag också lite extra glad, när Philip på sin blogg ger oss gröna cred för vårt arbete i FRA-frågan:

En tidigare FS-kollega från LUF har lämnat Fp/LUF-kretsen för en röst för mp och fler är på väg efter vad jag förstår. Själv är jag för höger för mp givet deras syn på kapitalism, frihandel, NATO, EU, privata vårdalternativ etc - MEN fett med cred ska dom ha för att dom som enda parti vågar stå upp med trovärdighet mot FRA.

Ang att fler liberaler flyr alliansen till mp ska jag blogga om snart. Det har stormat in mail där precis sånt deklareras.