SL-kortet, borgarna och samhällssyn
september 19, 2007
Det händer väldigt mycket kring kollektivtrafiken i allmänhet, och prissättningen i synnerhet nu, så jag tänkte resonera lite kring det.
Regression och nedskärning i skolan i Stockholm
juni 16, 2007
I valrörelsen slog alliansen med folkpartiet i spetsen hårt på trumman för en storsatsning på skolan. Visserligen en välkommen ambition, skolpolitiken har tyvärr stått still sen de viktiga reformerna under 90-talet. Dessa reformer innebar elevinflytande, djupgående betygskriterier, utrymme för alternativa pedagogiska metoder, ökad valfrihet i studieplaner och mycket mycket annat. Inom högern populärt benämt som ‘flumskolan’. Detta var tyvärr också kopplat till stora nedskärningar i skolan, på grund av den ekonomiska krisen. Vilket i stor utsträckning hindrade reformernas potential att blomma ut, den modellen kräver små klasser och engagerade lärare.
Nu ser vi hur dessa reformer rullas tillbaka. Skolan ska av-flummas, och in ska istället disciplin, krav och ordning. Inte särskilt förvånande när en föredetta officer tar befäl över utbildningsdepartementet.
Samuel: Borgarnas “nya” skola gammal skåpmat.
januari 17, 2007
Min gode vän Samuel skriver på sin blogg Molniga dar om denna debattartikel där borgarnas “nya” skolpolitik utkristalliseras.
Som vanligt handlar lösningarna om att straffa de som inte passar in i normen, något som jag egentligen inte tycker går ihop med en liberal ideologi. De skulle säkert försvara sin ståndpunkt genom att säga att de elever som får dåliga ordningsomdömen kommer tas om hand & få extra stöd i undervisningen för att komma till rätta med problemet. Artikelförfattarna verkar dessutom tro att själva införandet av omdömet kommer leda till mindre stök - någon form av skrämselmetodik som knappast hör hemma i en modern skola.
Att straffa & skrämma missar dessutom det viktigaste - att gå till botten med problemet. Istället för att försöka förstå varför eleverna uppför sig som de gör, tror artikelförfattarna att det mer eller mindre är ett helt frivilligt val, något eleverna gör för att de kan & genast kommer sluta med så fort det leder till repressalier. Straff & skrämsel kommer säkert att polera ytan, men det kommer knappast göra eleverna mindre stökiga - bara flytta stöket till ställen som inte berörs av ordningsomdömena - hemmet, fritidsgårdarna (de få som finns kvar). Det blir en toppstyrd lösning som trycker ner eleverna.
Spring och läs.
Komvux ajöss
december 15, 2006
Major Björklund är på krigsstigen igen. Först skulle elevstyrelserna väck, och nu är det komvux han har riktat in artelleriet på.
Pober pueri
november 21, 2006
På ledarsidan i gårdagens DN gör man stor sak av att pojkar halkar efter i utbildningen.
Det går inte särskilt bra för pojkarna i den svenska skolan. År efter år får flickorna bättre betyg. Och skillnaderna verkar snarare öka än minska, konstaterar Skolverket i en ny rapport.
Och det är väl bra att sådant undersöks av skolverket. Men sättet det behandlas av DNs ledarsida gör mig butter.
Visserligen är det inte bara formell kompetens som värderas på arbetsmarknaden. Till en viss gräns kan männen förmodligen kompensera för sin bristande utbildning genom andra typer av kunskaper och kontakter. Men på en arbetsmarknad som ständigt blir mer specialiserad riskerar männen, på sikt, att bli allt mindre efterfrågade.
Problematiseringen är i sammanhanget helt absurd. Det målas som upp som någonting bra att pojkar kan utnyttja sina privilegier i det patriarkala samhället. Och att man till varje pris måste se till att killars försprång på arbetsmarknaden behålls.
Det stora problemet är ju att tjejer TROTS bättre studieresultat hamnar efter på arbetsmarknaden.
Och det är helt galet att när DN ägnar en ledarsida åt jämställdhet så belyser man inte att kvinnor generellt är förlorare i stort sett hela samhället. Nej nej, man slår på stor trumma och ropar att det måste till krafttag genast för att säkra pojkars kunskap.
Alla orättvisor ska självfallet belysas, men nån måtta får det vara i var man prioriterar. Skärpning DN!
Uppdatering:
Tora skriver om samma sak här. Läs!
Intressant?
Andra bloggar om: DN, Jämställdhet
Vårdprov
november 17, 2006
Via Anna Röd hittades denna intressanta artikel i SVD om Högskoleverkets nya förslag om vårdprov.
Ett alternativ till betyg och högskoleprov är på väg. Det så kallade vårdprovet, som innebär en tredje dörr in till vårdutbildningarna vid svenska högskolor och universitet, ska nu prövas av gymnasieelever.
Och det här är precis det vi vill se. Vi måste utmana gammla och gråa sätt för intagning till utbildning. Det är helt orimligt att någons kunskap i spanska ska påverka om man blir en bra sjuksyster eller inte.
Fortsätt på den vägen, högskoleverket!
Friskolan, en lönsam affär?
oktober 10, 2006
Sydsvenskan granskar här flera friskolor i Malmö. Väldigt intressant.
Förra året var ett bra år för Birgitta Frejhagen. Som vd för Infokomp, med gymnasium i bland annat Malmö, låg lönen på en knapp miljon. Dessutom fick hon som aktieägare i bolaget ut nästan lika mycket i aktieutdelning. På senare år har det blivit allt mer lönsamt att driva privat gymnasium, visar Sydsvenskans granskning.
För det första är 90 000 i månaden en väldans massa pengar. Om man sen plockar ut lika mycket till i aktieutdelning börjar jag tycka att något är lite fel. Det här är faktiskt våra skattepengar som plockas ut i vinst. Det är pengar som borde gå rakt tillbaka in i verksamheten igen. Lärarna ska få högre lön, uppehållsrum upprustas, nya skolböcker köpas in osv.
Utvecklingen ger ledningarna bra betalt. Birgitta Frejhagen tjänade runt 900000 kronor förra året, Anders Hultin 1, 2 miljoner.Är det en rimlig lön tycker du?
– Det är inte min sak att avgöra det men som ett allmänt resonemang med ett företag som omsätter en halv miljard och går med vinst så tror jag att den ligger rätt, säger Anders Hultin.
– Sedan är den säkert hög jämfört med löner i branschen, men jag tror att företag generellt visar medarbetare mer uppskattning än vad kommunerna gör, säger han.På Baggium AB, som bland annat driver Malmö praktiska gymnasium, tycker vd och vice vd att de har för låga löner. De delar på 1,2 miljoner. Som kompensation tar de istället ut en miljon kronor var i aktie-utdelning.
– Upp till en viss gräns behöver man inte skatta när man tar ut aktieutdelning. Eftersom reglerna är så tycker vi inte att vi kan låta bli att ta ut pengarna, säger vice vd Ole Salsten.Så ni två slipper skatta för den inkomsten?
– Vi skattar väldigt lite. Men det skulle kostat bolaget mer om vi istället höjt våra löner.
Inte nog med att dom blir rika på våra skattepengar, dom skatteplanerar även för att bidra så lite så möjligt tillbaka till samhället. Så kan det gå när det privata vinstintresset får härja fritt.







